Lita på sitsen
Jag tror att jag måste lita mer på sitsen.
Jag förlitar mig antagligen allt för ofta på att handen ska lösa mina problem. Med "problem" menar jag exempelvis att hästen inte böjer sig som jag vill. Jag är kvick och känslig i handen, den är aldrig stum eller klumpig, men jag misstänker efter dagens filosofier på hästryggen att jag använder den för mkt.
Jag tror att jag skulle få ut bättre resultat om jag hade mer is i magen, bara slöt handen och lät sisten sköta resten. Kanske är min tendens att lösa allt med handen en av orsakerna till att Brynjar så lätt skjuter runt energin lite hit och dit (ut över inner och ytter bog) i stället för att centrera den och rikta den in under sig/uppåt mot samling. På Brynjar borde de ta oss ytterligare frammåt i utbildningen, att sluta fippla en massa med handen.
Det borde kunna leda oss mer mot ett sånt här resultat. Despanska/portugisiska ryttarna håller då aldrig på att vifta runt med handen. Så den saken ska jag ha i bakhuvvet.
