Nu är Nesto på plats i Sundsvall med mig och Brynjar. Nesto verkade mycket nöjd att Brynjar fanns där efter hans långa resa. Idag, första dagen så har Nesto varit mycket mån om att vara nära Brynjar och velat göra allt som "storebror" gjort. Gå dit Brynjar går, äta där han äter, krafsa när han krafsar, rulla när han rullar, och han tittade storögt och intresserat på när jag i hagen tog på Brynjar barbackapadden och red runt i hagen.
Jag passade på att utnyttja Nestos intresse att göra lika som Brynjar och lät honom ha vojlock på sig för första gången. Han observerade nog hur Brynjar fick på sig vojlocken och sen godis upprepade gånger. Så jag gjorde samma mot Nesto som inte riktigt viste vad han skulle tycka om tygstycket. Han skyggade undan lite för det men jag använde samma princip som på Brynjar och gjorde en på Brynjar en på Nesto.
Efter kanske två minuter kunde han ha det på ryggen och jag övergick från godis till att klia som belöning. Vi fick en mysig liten klistund där Brynjar och Nesto kom varandra närmare än jag någonsin sett. Det gladde mig att se.
Idag fimade Madde en liten sekvens på mig och Brynjar när vi travade. Jag får nu samla honom i skritten och övergår ur den samlade skritten in i en samlad trav. Det börjar kännas riktigt bra, då han tidigare alltid ur samlad skritt övergått till en lateral rörelse när jag bett honom öka.
Jag har jobbat mkt med övergångar mellan skolhalt (om än en svag skolhalt) och samlad trav vilket har varit bra. Jag har även vid hand jobbat mkt med vårat tipp-tappande där han ska trampa med bakbenen.
Det som är the breaking-point är för oss att kunna tagga upp lite, samla och låta energin gå ut i benrörelse utan att han rör sig lika mkt framåt. Det är ganska lätt att åstakomma det, de svåra är att få sin lille islandshäst till att ur det röra benen i trav och inte tölt, det är en riktigt *slå huvvet i väggen*-grej. Så det känns jättebra att vi börjar ta oss framåt på den punkten och jag ser ljuset i tunneln ;)
Ni får ha överseende i filmen att mina ben spretar mkt obalanserat, hade itne min barbackapadd som jag vant mig vid ;)
Det var kanske 4-5:e gången jag longerade Nesto i dag, har grejjat lite smått i hagen och nu var det andra gången i paddocken och Therese var snäll nog att filma oss en liten stund.
Longeringen går helt okej, han lyssnar på ganska små signaler, men inte helt, helt klockrent ännu, jag behöver förstärka lite ibland. Nesto har en förkärlek för att komma in till mitten, den visade han såklart lite mer av än vanligt när man filma ;)
Vi jobbar med start, stopp, varv- och gångartsbyten samt att flytta utåt på volten. Det gör han riktigt fint nu men det är tyvärr lite svårt att se på filmen av någon anledning. Men tittar man noga efter det så syns det när han flyttar sig utåt, det är oftast när han gör det som han krummar sig lite och ser lite extra stilig ut.
I början av passet är han spänd och ofokuserad men jag avslutar när han av arbetet fått en lite "lägre" profil. Då blir han en mer stillsam och lugn liten häst med milda ögon. Nu är de timmarna som behövs, desto oftare vi kan komma till det mentala tillståndet, desto fortare kommer det gå att hitta dit och tillslut kommer det samma stund som jag tar på grimman. Lite tid bara.
Jag kommer allt eftersom ihåg alla de saker som jag gjorde med Brynjar i början, innan han var redo för inridning. När Brynjar var som Nesto är nu, var Brynjar ungefär 1,5-2 år gammal. Nesto är 3 år, redo att börja ridas in? Näe skulle jag inte påstå. Han måste nog få samma tid på sig som Brynjar fick, trots att han är äldre än vad Brynjar var när jag började med honom.
Efter lite riduppehåll red jag Brynjar i dag. Red ut barbacka på min ytterst pigga häst. Pontus följde med och filmade lite.
Jag tycker vi har tappat en del av vårt fina travarbete, men så funderar jag på hur mycket vi har tappat och hur mycket jag har höjt mina krav. Sånt är svårt att avgöra. Så fort man lyckas klättra upp ett steg på trappan så sätts nya referensramar och det som man tidigare var nöjd med, "duger" plötsligt inte utan känns halvkasst. Där är jag nu.
Jag och Brynjar har utvecklat hans trav en hel del sista tiden innan vi flyttade, men girig som jag är så vill jag ha mer! (Känner ni igen det? ;) )
Nu vill jag att han ska kunna hålla sig kvar i längre stunder i fintraven, och att han ska kunna böja sig i den och kunna göra den barbacka (dvs utan stigbyglar att trampa i), att han ytterligare skasamla sig och minska hastigheten framåt... Hm, mkt ambitioner.
Det jag kom fram till är i alla fall att han i dag, förmodligen mkt på grund av att han var pigg, "sprang förbi sin hals" en del, att halsen blev kortare än vad bakben och rygg bar. Men framför allt att jag ytterligare måste kunna avbryta hans bakbenssteg då det är väldigt tydligt att det är för långt. Det eviga problemet med hästar som har lätt för att använda för mkt skjutkraft...
Så hur jag ska lyckas med det ännu lite mer ska jag fundera på. Kanske har jag tappat lite av känslan av att jag "låter honom inte gå fram före han byter takt", nu när han förstår travhjälpen kanske jag borde höja kraven genom att be honom byta takt med ännu mindre fart framåt? (Så som jag började arbetet när jag fick fram resultat, kanske har mina krav inte följt hans förståelse och utveckling så tätt som de kunnat?)
Jag skulle egentligen vilja jobba med detta från marken. Problemet är att han travar i princip inte med mig brevid sig, inte i sån utsträckning som skulle behövas för att jag ska kunna arbeta med problemet med skjutande bakben i alla fall. Så jag får mer eller mindre välja mellan att endera jobba med det uppsuttet eller försöka göra en lång resa för att få honom tillräckligt fungerande vid hand i trav för att senare kunna arbeta med att avbryta skjutkraften där. Egentligen skulle jag väl klona mig så jag kunde både tida och jobba honom vid hand samtidigt hehe...
Här är en kort filmsnutt från en av dagens travstarter. Ser okej ut men som sagt är jag girig och vill ha ännu mer, typiskt oss människor ;)
Obsevera vädret, det är den 6 dec och det är inte ens frost, hm..
I den här bloggen fokuserar jag på hästträning. Lite av en dagbok där en och annan reflektion och kanske till och med vis tanke slinker in.
Jag tränar mina hästar enligt Akademisk ridkonst men lägger också stor vikt vid relationen häst-människa.
Natural horsemanship ingår alltid i mitt arbete. Där kommer mina största influenser från Klaus F Hempfling, men jag har även viss erfarenhet av Parelli NH.
Mina starkaste sidor är problemlösning, inlärning och unghästhantering!
Jag har en islandsvalack; Brynjar från Fjällgården, 8 år och femgångare. Samt Pluto Nesto, en 4-årig nykastrerad lipizzanervalack från Ängvaktartorps gård.
Läs mer om mig:
www.LinneaSandgren.se