Linnéas hästliv

Nu är jag hemma över julen i Sundsvall.

Madde har tränat Bettan och klängt på hennes rygg. Hon har suttit upprätt inne i boden på henne några ggr och i dag var första gången jag såg dom.

Madde har gjort ett jättefint jobb, Bettan är väldigt närvarande och delaktig i det som händer och allt är väldigt lugnt och fint. Bettar har vakna klara ögon, söker lite godis och somnar nästan stundtals.

 

Tanken är att jag och Madde nu över jullovet ska jobba mot att börja med Bettans nya inriding. Förra inridningen blev väl ingen riktigt succé, men efter att Madde köpt henne har hon inte ridits utan nu fått en chans att börja om ordentlig. 

 

Det jag tycker Madde ska jobba mer på är att vänja Bettan vid ett lite mer "slamsigt" beteende från Maddes sida, så hon vänjer sig vid att de inte gör så mkt ifall man råkar vara lite klumpis osv. det för att minska risken för att Bettan blir rädd för ryttaren om något skulle hända med ryttare på ryggen. Avdramatisera ytterligare.

Eftersom Bettan är så pass bekväm med att ha Madde på ryggen så är det dags att börja använda tyglarna med belastning på ryggen, be Bettan titta åt höger, titta åt vänster och sänka huvudet så småning om även under ryttare.

Efteratt Madde hade visat hur duktig Bettan är, så provade jag att klänga lite på Bettans rygg, med lite styrträning, det fick vi några vida bilder på...

Det var kanske 4-5:e gången jag longerade Nesto i dag, har grejjat lite smått i hagen och nu var det andra gången i paddocken och Therese var snäll nog att filma oss en liten stund.

Longeringen går helt okej, han lyssnar på ganska små signaler, men inte helt, helt klockrent ännu, jag behöver förstärka lite ibland. Nesto har en förkärlek för att komma in till mitten, den visade han såklart lite mer av än vanligt när man filma ;) 

Vi jobbar med start, stopp, varv- och gångartsbyten samt att flytta utåt på volten. Det gör han riktigt fint nu men det är tyvärr lite svårt att se på filmen av någon anledning. Men tittar man noga efter det så syns det när han flyttar sig utåt, det är oftast när han gör det som han krummar sig lite och ser lite extra stilig ut.

 

I början av passet är han spänd och ofokuserad men jag avslutar när han av arbetet fått en lite "lägre" profil. Då blir han en mer stillsam och lugn liten häst med milda ögon. Nu är de timmarna som behövs, desto oftare vi kan komma till det mentala tillståndet, desto fortare kommer det gå att hitta dit och tillslut kommer det samma stund som jag tar på grimman. Lite tid bara.

Jag kommer allt eftersom ihåg alla de saker som jag gjorde med Brynjar i början, innan han var redo för inridning. När Brynjar var som Nesto är nu, var Brynjar ungefär 1,5-2 år gammal. Nesto är 3 år, redo att börja ridas in? Näe skulle jag inte påstå. Han måste nog få samma tid på sig som Brynjar fick, trots att han är äldre än vad Brynjar var när jag började med honom.

Efter att suttit i soffan och funderat och tittat på otaliga videos på youtube  på hästar som piafferar och gör halva steg, fick jag ett oerhört sug efter att åka till stallet och pröva med Brynjar igen fastän klockan var sent. Sagt och gjort åkte jag och plockade ut Brynjar för lite markarbete med kapson och spö.

 

Jag fortsatte att utveckla mitt "tipp-tapp-tipp-tapp" vilket Brynjar vet betyder att han ska lyfta var annan bakhov stillastående. Jag vet att ett stort problem som hindrar Brynjar från att samla sig riktigt är att han aldrig lyckats koppla ihop två saker: Att benen kan röra sig utan att gå framåt och att man kan göra det i kombination med trav.

 

Normalt sett baseras vårt markarbete med att samla traven på två saker som vi hela tiden ramlar mellan: Brynjar travar fort,  fort men han travar, kan kröka på nacken, thats it. Eller så försöker jag att han ska trava men utan att springa framåt så fort och då blir han spänd och töltar. Och där är de mer ellermindre stopp. Därför har jag inte kommit så långt med just travarbetet vid hand då det mest kännts som en loop.

 

Men i dag utgick jag från tipp-tappet sen över i lång skritt, sen stanna och tipp-tapp sen gå igen och efter en stund kunde jag få dom att börja glida in i varandra. Och han spände sig inte en gång mot tölt! Halleluja! Någ galoppskutt kom det, men det gör inget. 

 

Han var fantastiskt duktig och flera av gångerna så såg man hur han avbröt skjutkraften, vinklade in bäckenet, hjöde ryggen och benen börjar faktiskt röra sig lite ivrigt under honom! Så långt har vi aldrig tidigare kommit i våra försök. Och så fort jag avslutade så längde han halsen och gick ibland å nosade på backen under hans vilopauser efter varje försök. Kan jag samla honom på det sättet vid hand, bara han får upp tekniken/förståelsen för vad jag ber om, kommer det inte vara några problem att ta med sig det upp i sadeln!

Jag fick åter upp hoppet igen om att jag och Brynjar ska kunna ta oss förbi detta travproblem. Då ni! 

 

Ska oxå tillägga att vi övade lite på skolhalten och den faktiskt ser ganska trevlig ut med tanke på hur lite vi jobbat med den. Böjningen är okej, inte den bästa men okej och han lutar sig bakåt och vinklar lite leder bak. Inget stort men knäet fram börjar vackla lite..

Brynjar kändes riktigt fin i dag när jag red, han kändes mjuk och fin men så tittade jag från filmen av dagens ridpass och nä. Det går hackigt i traven och bakbenen kraffsar oss framåt som vanligt. Suck. Jag funderar över om de är nåt jag har ändrat i min ridning men kan inte komma på något. I slutet av sommaren så tyckte jag precis att vi hittade en jätteviktig nyckel och tog ett jättesteg framåt i vårt travarbete. Vet inte vart de tagit vägen nu, jag tycker jag rider på samma sätt men kanske har Brynjar lärt sig hur han ska kompensera för att ändå komma undan och lägga vikten fram och jag missat det? Eller är han mkt svagare? Eller...ja

Satt och kikade på videon och hakar direkt upp mig på dels disrytmiken i hans trav. Jag måste ha vant mig vid denna hackighet så pass mkt att jag  tror att det är normalt vid de här laget uppsuttet för jag känner det knappt längre utan jobbar bara vidare. Sen ser jag bakbenen kraffsa honom framåt och svansen bär han glatt högt, vilket visar precis hur framåtippat hans bäcken är. 

Han kastar gärna upp huvudet titt som tätt oxå, jag börjar fundera på om han tappar mkt form när han gör det, har inte tänkt så mkt på det förut men när jag som i början av videon jobbar lite med att flytta tillbaka tyngdpunkten lite, så märks det hur mycket dessa kast med huvudet förstör då han korvar ihop hela kroppen.

 

Enda fördelen är väl att vi börjat kunna göra mer både öppnor och slutor i trav, och vi lyckades några gånger ta oss runt mot en piruett liknande rörelse denna gång med kanske 7m i diameter mot för tidigare nästan hela ridbanan.

Idag var de nesto som glänste, vi gjorde en mini-utflykt dom få metrarna från hagen ner till paddocken. Vi har tidigare bara jobbat i hagen för att göra saker så okomplicerade för en ung liten häst som möjligt. 

 

Han blev lite uppspelt när vi kom in i paddocken och han hade den andra hästflocken inom synhåll, men han skötte sig mycket fint och verkade ha tagit åt sig de vi pratade om sist: uppmärksamheten. Han hade betydligt mer fokus på mig och lyssnade snabbare denna gång när jag sa till honom att han inte fick titta iväg.

 

Han travade tjusigt runt mig på volt, var signalkänslig, gjorde en liten rivstart där han drog iväg, men orsakade inga vidare problem utan jag bad honom att fortsätta med sin uppgift vilket han då gjorde. Vi jobbar med att skicka ut på volten (följa mina pekningar och flytta undan bogen ut på spåret), att flytta bakdelen (vilket blir en join up), trava, skritta, stanna och nu har vi även börjat med en ny övning:

 

Jag riktar bröstet emot honom och ber han flytta sig utåt på volten, det har vi övat på två ggr och han är duktig och dansar snett utåt i trav. Det roliga med den övningen är att den ofta påverkar traven så mkt, nacken krummas, hästen böjer sig lite mer, och fjädrar lite mer i trav när den rör sig snett utåt. Roligt att se på Nesto som har så pass lätt för sig, för han dansar verkligen, han har så lätt för sig i kroppen. Lätt att göra rätt.

 

Jag provade för första gången en galoppfattning,Nesto var lite osäker på vad jag menade. Det är ganska vanligt första gångerna då hästen som regel blivit "bestraffad" om den galopperat tidigare (vilket den gör i samband med att den drar iväg i longeringen och busar) då "bestraffar" man hästen för brallningen, men hästen blir osäker på om det är bralla den inte får göra eller om de är att dra igång galoppen som är det som matte inte uppskattar. När man då börjar aktivt be hästen om galopp så funderar den lite, men kommer sen fram till att de var okej med galopp, så länge man inte brallar. Jag fick 3-4galoppsprång så då berömde jag och avslutade. Hade inte behov av att tjura mer med de, bättre å belöna mkt när han gjorde rätt och avsluta.  Hästarna har fått en ny matlösning, nu blir det fri tillgång men med nät på, hoppas att Brynjar ska fortsätta lägga på sig, och Nesto.... ja han får nog döpas om till Tjockis-Nesto ;)

Ska också tillägga att Nesto bemödade sig med att komma gående genom halva hagen för att möta mig när jag kom in i hagen och skulle fånga honom. Så fort jag kom innanför grinden började han gå mot mig, exemplarisk häst :)

Och en ny grimma borde han få Nesto, han får nu låna Brynjars beiga grimma, men den gör sig då inte så bra på honom. Då det enda den beiga färgen framhäver på honom är den smutsgula svansen, hehe nä, han måste nog ha en kall färg i stället på grimman som framhäver hans silverpäls!

• Sätt kapsonlinan i yttre sidoringen så förtydligar du för hästen att den ska svara med ställning i nacken. Underlättar ifall hästen inte svarar med att ställa sig i korrekt nacken när man ber den.
  
  
• Köp en stålborste för att spara på raspen!Borsta hovarna med stålborsten innan du kör igång med raspen, då håller sig raspen vass betydligt längre.
  
   
  
  
  
• Har du svårt att hitta ett spö som är långt nog men inte tungt? För att komma åt hästens bakdel i ex slutan vid hand, använder jag den orangea pinnen från en cykelflagga, perfekt längd, styvhet och lätthet.

Idag jobbade jag Brynjar från marken igen och nu hade han vips sovit på saken och  hade betydligt lättare för att sänka ner huvudet. I skritten fixar han de så bra så de inte är nån mening att öva mer på det och i traven lyckas han ganska bra.

 

Började kunna jobba som jag skrev sist, med att från den långa halsen korta den. Han fick i både skritt och trav börja med nosen långt ner mot marken, men så länge han inte drog ihop halsen fick han höja huvudet en del. Men när han svarade på inverkan med att dra in nosen bad jag honom sträcka ut halsen/nosen igen, ibland gjorde han det direkt och ibland var vi tvungen att ta nosen ner mot marken för att han skulle släppa ut överlinjen.

 

Det syns att han har svårare med ställningen i nacken åt höger men på söndag har vi fått tid, till en som kommer och behandlar honom. 

 

Hur som helst så började jag kunna jobba honom i traven när han släpper sitt järngrepp om halsen. En lite stabilare jogg i trav i lång-låg och vissa stunder i lite mer samling i traven där han ändå sträcker ut sin hals och böjer sig. Då travar han faktiskt inte så tokigt på volt runt mig!!

 

Galoppfattnignarna är än så länge ganska mkt explosionsartat kaos, där han endera tar två-tre skutt rakt upp i luften, ser ut som han hoppar över ett hinder, typ, eller så ett-två skutt och sen spikrak häst som halvt bockar och räcergallopperar ett halvt varv tills linan tar emot. Han trycker sig högt framåt, uppåt med bakbenen. Hehe, men mitt största fokus där är just nu att nöta in ett galoppkommando. När han kan de ska jag få honom att göra lite mer "lagom" mkt av allt och få det under kontrollerade (läs: böjd och formgiven) former. Men i dagsläget får han hellre skjuta sig framåt, uppåt med bakbenen än bara framåt så de blir lite galet skuttande.

 

Vid det vanliga markarbetet, nära honom, är jag som vanligt mest osäker på öppnan. Jag har alltid varit osäker på öppnan och det har varit det vi lyckats sämst med, eftersom jag inte haft tillräckligt bra kvalité på böjningen. Jag är ganska säker på att det är ställningen i nacken som varit för dålig och det har resulterat i dåliga öppnor. Men nu har vi kommit en bra bit längre med ställningen i nacken, så jag hoppas och tror att öppnorna har blivit bättre. Vi har tidigare alltid tyckts fastna mellan två lägen "böjd på två spår" eller "rak på tre spår" och så har vi pendlat mellan de två. I stället för "böjd på tre spår" som är det som krävs för en bra öppna.

 

Jag hoppas på att kunna få allt (resor, flytt, pengar och hästutbildningen) i ordning så jag kan göra groundwork/lunge test för Bent hos Katrin i maj. Men vi behöver öva öva öva, så vi får se hur det går :)

 

 

Ni vet, sånna där dagar när man kommer från stallet och inte riktigt vet ifall de gått bra eller dåligt egentligen. Sån dag har jag idag.

 

Jag började med att markarbeta Brynjar och ett av hans största problem, både i markarbete, ridning och när han springer i hagen, är att han kortar av sin hals och håller den kort, hårt fixerad nära sin kropp med nosen indragen. Så länge vi håller oss i skritt är problemet inte jättesynligt, han håller sig då i en ganska bra form. Men så fort han tänker trava så kortar han av halsen igen. Det är jättesvårt att komma åt det här problemet. Men i dag lessnade jag och tänkte att nu jädrans ska han länga ut halsen!

Så jag bad honom att för ett tryck i kapsonen sänka huvudet ner mot marken. Först då länger han ut hela halsen utan att spänna den. Det var jättesvårt, oväntat svårt. Brynjar var enveten och skulle vrida på huvudet i olika riktningar men inte släppa ut halsen. Efter mycket envetet arbete från min sida sträckte han ut och ner halsen riktigt djupt och skrittade så. 

 

Samma sekund jag lade till lite drivning mot trav så drog han ihop halsen och vägrade att förstå inverkan i kapsonen, trots att han svarat rätt otaliga ggr i skritten. Men envis som jag är så tjurade jag på och tillslut fick jag en travsekvens där han travade med nosen nästan ända nere vid marken.

 

Nu är det inte en fördelaktig form för honom att jobba med huvudet så lågt, men jag vill ändå arbeta med ytterlägena. Har vi problem med en ständigt för kort hals, vill jag se till att jag kna få en för lång hals. Från en fö lång hals är det då lättare att jobba sig mot en lagom lång hals, än att försöka länga den redan för korta halsen.

 

Jag slutade när jag fått ett halvt varv i trav med nosen nere vid marken. Det här måste vi jobba vidare på om vi ska klara longeringsarbetet. Jag gick och bytte huvudlag och satte mig sen upp på Brynjar. Även här gick det ganska knaggligt men hade samtidigt flera saker som kändes bra. "Nya" bra saker. 

 

Att jobba vidare med: Halt- flytta tyngdpunkten - trav, fungerade bra i dag också. Jag måste passa Brynjar så han inte slår upp huvudet och kastar bak tp utan att han faktiskt mjukt gungar bakåt och stannar där. Ur det krävs det mycket drivning för att få honom att trava. Jag känner hur tydligt ryggen kommer upp och han får kämpa lite för att ta i upp i trav ur det läget. Men den traven som kommer fram då känns bra tycker jag, han bibehåller en del av den resningen han fått med sig ur halten, i kanske 5-10steg.

 

Jag tror han har en låsning i halsen eller liknande, för han sitter fast litet i höger tygel. Jag ska leta reda på någon som kan fixa det åt han, får se vad det finns för utbud av knak-kunniga här på ön.

 

Jag tyckte mig få en liten ny känsla i dag i traven, att han var lite mer högrest och att jag kunde jobba honom lite mer i traven utan att han tappade den. Jag tror att det berodde på att jag, eftersom han satt fast lite i ena tygeln, fokuserade i samlingen på att han skulle släppa taget om tygeln och böja sig bättre, i traven. Jag hade oxå fokus på att bakbenen skulle kliva in rakt under honom och bära,i stället för att han ska skjuta vikten över bogarna. Vi får se om vi kan hålla kvar vid den känslan. Det återstår att se.

 

 

 

Nu har det äntligen kommit några cm snö även till Åland. Jag skyndade mig gald i hågen ut till stallet, jag kunde inte hålla mig utan ville ut och rida å fort som möjligt och försöka spinna vidare på grådagens funderingar kring trav.

 

Brynjar är fortfarande så himla pigg, jag vet inte vad de beror på, om de är lucernet, att han står i en mindre hage än hemma, eller att han är spänd på nåt sätt mentalt. Han har varit väldigt pigg sen vi flyttade mer eller mindre. Eller pigg och pigg, han är hysteriskt pigg hemåt, nåt han aldrig i hela hans liv varit tidigare. Så jag är lite förvånad.

 

Väl uppe på Brynjar rygg provade jag be honom om att trava, nästan på stället. Det tyckte han var lite konstigt. Såklart, men några av gångerna så lyckades han trava väldigt långsamt. Jag övade från halt en del först och kanske hälften av gångerna så greppade han vad han skaulle göra och travade långsamt fram. Andra hälften av gångerna lyssnade han inte på takten jag satte i min kropp utan försökte tölta lite i stället. 

 

Något som verkade lovade, som kanske kan bli nåt bra, var att göra halt, be honom om ett försök till skolhalt och ur de trava, sen halt igen, flytta tillbaka tyngdpunkten i skolhalten och sen trav igen. Nu har brynjar och jag inte alls kommit så långt med skolhalten, vi har mest lekt lite. Vi har ingen böjning i skolhalten,( fast jag provade faktsitk sist från marken att be om ställning i nacken i skolhalten)  och han väger mestadels bakåt. När vi jobbade mest intensivt med skolhalten från marken så började han precis att niga ner lite, men vi har som sagt inte utvecklat den så mkt. Men han kan flytta bak tyngdpunkten lite. När jag gjorde halt, flyttade bak tyngdpunkten, så fyller han markant ut ryggen och får en annan hållning in i travstarten. Utmaning där blir att få honom att ta traven fort nog, så han håller kvar viktfördelningen, ryggaktiviteten så mycket som möjligt in i travstarten. Brynjar tyckte det var ganska jobbigt att försöka trava ur det läget, en liten svansvift mötte mig när jag försökte starta traven innan han hunnit lägga sig på framdelen igen. Så detta ska vi se om vi kan utveckla vidare.

Efter lite riduppehåll red jag Brynjar i dag. Red ut barbacka på min ytterst pigga häst. Pontus följde med och filmade lite.

Jag tycker vi har tappat en del av vårt fina travarbete, men så funderar jag på hur mycket vi har tappat och hur mycket jag har höjt mina krav. Sånt är svårt att avgöra. Så fort man lyckas klättra upp ett steg på trappan så sätts nya referensramar och det som man tidigare var nöjd med, "duger" plötsligt inte utan känns halvkasst. Där är jag nu. 

 

Jag och Brynjar har utvecklat hans trav en hel del sista tiden innan vi flyttade, men girig som jag är så vill jag ha mer! (Känner ni igen det? ;) )

 Nu vill jag att han ska kunna hålla sig kvar i längre stunder i fintraven, och att han ska kunna böja sig i den och kunna göra den barbacka (dvs utan stigbyglar att trampa i), att han ytterligare skasamla sig och minska hastigheten framåt... Hm, mkt ambitioner.

 

Det jag kom fram till är i alla fall att han i dag, förmodligen mkt på grund av att han var pigg, "sprang förbi sin hals" en del, att halsen blev kortare än vad bakben och rygg bar. Men framför allt att jag ytterligare måste kunna avbryta hans bakbenssteg då det är väldigt tydligt att det är för långt. Det eviga problemet med hästar som har lätt för att använda för mkt skjutkraft...

Så hur jag ska lyckas med det ännu lite mer ska jag fundera på. Kanske har jag tappat lite av känslan av att jag "låter honom inte gå fram före han byter takt", nu när han förstår travhjälpen kanske jag borde höja kraven genom att be honom byta takt med ännu mindre fart framåt? (Så som jag började arbetet när jag fick fram resultat, kanske har mina krav inte följt hans förståelse och utveckling så tätt som de kunnat?) 

Jag skulle egentligen vilja jobba med detta från marken. Problemet är att han travar i princip inte med mig brevid sig, inte i sån utsträckning som skulle behövas för att jag ska kunna arbeta med problemet med skjutande bakben i alla fall. Så jag får mer eller mindre välja mellan att endera jobba med det uppsuttet eller försöka göra en lång resa för att få honom tillräckligt fungerande vid hand i trav för att senare kunna arbeta med att avbryta skjutkraften där. Egentligen skulle jag väl klona mig så jag kunde både tida och jobba honom vid hand samtidigt hehe...

Här är en kort filmsnutt från en av dagens travstarter. Ser okej ut men som sagt är jag girig och vill ha ännu mer, typiskt oss människor ;) 

Obsevera vädret, det är den 6 dec och det är inte ens frost, hm..