Madde och Bettan
Idag jobbade Madde och Bettan vidare på sin resa från travhäst till ridhäst. Här är lite bilder från dagens pass.
Här är en stund där Bettan går med sänkt huvud i en bra position. Madde har släppt inner tygel fint.
Här ser hon förvisso ganska tjusig ut men man ser oxå att hon slirar med rumpan och trycker inner bog lite inåt så det kommer inte någon böjning.
Här är innerbogen fin, halsen lång, men tiltningen av huvudet har inte kommit hela vägen. Nacken lutar utåt i stället för inåt som den bör, jag försöker minska det genom att ta tygeltagen närmare hennes kropp
Här ser det allmänt trevligt ut, harmoniskt, dock flyter Bettan iväg lite väl mkt utåt, men hellre det än trycka mot Madde med bogen. Fint!
Här är en bild som tydligt visar hur jag inverkade på Bettan när hon tryckte in bogen mot mig. Vänster hand trycker på halskotpelaren för att få kraft när Bettan trycker emot, höger hand ber huvudet att ställa sig och verkar i riktning mot ytter bog, Kroppen är vänd mot Bettan för att blockera hennes framfart och ändra riktningen till att hon ska flytta bogen utåt.
.
Här har hon slappnat av i nacken och tiltar inte huvudet åt fel håll längre.
Eftersom Bettan ägnar ganska mkt av sin tid till att mangla över folk så tog vi lite ledövningar oxå. Här är jag på hugget och förklarar nåt stort gestikulerande.
Kroppshållningen jag använder mig av för att berätta för hästen att den ska stanna, utan att minska avständet mellan oss. Hästen får inte spräcka min bubbla, min aura, min sfär...
Det är lättare att behålla bubblan ospräckt om man jobbar med mer distans till sin häst, då har man mer reaktionstid på sig och chansen att vi korregerar hästen med kroppsspråket (och bibehållen hel bubbla) är större på lite avstånd. På nära håll går vi allt för lätt in i en fysisk konflikt där vi med kraft försöker trycka på hästen, men det är en match vi nästan garanterat förlorar.
