Linnéas hästliv

Var ute och red idag, äntligen har solen kommit tillbaka! Nu kommer höstfärgerna till sin rätt. Brynjar har satt ganska rejält med vinterpäls och stod och flämtade i värmen när jag gjorde i ordning honom. Funderade nästan på om han va sjuk så flåsig var han, men jag blickade bort i hagen och såg Hnokki stå också han med vidgade näsborrar så jag antog att de bara var väldigt varmt.

 

Väl uppe i sadeln var Brynjar pigg som en mört, han är lite stel i nacken i för vänster tygel. Hm, nu när jag skriver de kommer jag på att jag måste titta efter SI-ledslåsning nästa gång jag åker till stallet. Stumhet i ena tygeln är nämligen ett rätt vanligt symptom för de.

 

Vi stannade flera gånger och jag försökte få honom att svara på inner tygel med ställning i nacken. Det som vi övat så fint från marken. Först försökte han tippa nosen innåt/neråt sen backa lite när jag bad honom höja huvudet så nosen inte åkte in men ändå att hans skulle ställa sig i nacken, då blev han konfunderad. Men efter några försök så gick de ganska bra. Ska inte påstå att hjälpen sitter, men vi har ju inte provat angripa problemet på precis det sättet tidigare heller.

 

Vi tog oss ner till en fin äng som vi får rida på, Brynjar var lite fjantig och tycktes ständigt sugas mot hemvägen, så jag fick riva i lite åt honom med rösten. Då fogade han sig och behöll böjning och riktining dit jag ville.

Vi red i skritten några piruetter ur sluta dvs en sluta på spåret, som sen vänder in i en diagonalsluta mot mitten där den övergår i en piruett för att sen rida tillbaka på spåret man kom från, i samma sluta, vilket innebär att man kommer tillbaka på spåret i förvänd sluta och rider kurvan förvänd för att där sen avsluta eller ställa om hästen (fortfarande på tre spår) till en rättvänd öppna.

 

Det gick ganska bra, han vände runt på en relativit liten piruett och vi är duktiga på att göra sluta i alla möjliga riktingar så färdvägen är inget större problem.

 

Det har riktigt lossnat med traven för Brynjar och mig nu. Brynjar startar alltid traven med betydligt mer svingande rygg än tidigare. Även i en lite längre form så har traven bra rörelse. Traven är stadig nog att rida på volter och jag kan börja göra skolor. När han då tenderar till att tappa balansen så samlar jag helt enkelt mer och använder vårt komando som betyder "Mer trav!" och då gör han sina försök med bibehållen travtakt och swung.

 

Jag kan nu från en samlad skritt gå över i en kort trav, och från en lång trav samla honom not en piaffe/passage-rörelse där han markant kortar steget, fjädrar mer och samlar sig utan att varken bli markbunden eller tappa ryggsvinget.

 

I dag när vi travade, jag tror de var tack vare det jag i halten börjat trixa med, ytterligare ställning i nacken , lyckades få känslan att jag flyttade böjningen från hans hals till nacken. Det kändes då som att han släppte ner mig på inner sittben tydligare, dvs roterade bröstkorgen. Det kändes nästan lättare att åstakomma det i traven än skritten.

 

Så i samband med de provade jag att ur en längre trav samla traven och bromsa farten frammåt så mkt vi kan, och då, vips så sänkte han farten markant men framför allt så vinklade han bakbenen mer än han gjort tidigare. Det var så pass tydligt att jag märkte det i sadeln, hur han sjönk bak och nacken blev högsta punkt fram. Trav, trav, trav ca 5 steg så och sen fram i en lång trav igen med jätteglad matte på ryggen!

 

 

Han bjöd oxå på en fantastiskt fin galoppsluta på vägen, i höger galopp som alltid men jag ska inte klaga. Det var den rundaste finaste galoppen jag suttit i. Riktigt fint. Häromdagen tog han faktiskt vänster galopp ute i en kurva oxå, så vi kommer nog till de oxå, tids nog.