Första stegen under ryttare
Nu är jag hemma igen efter en veckas semester på Gotland. Cecilia har motionerat min Brynjar men Nesto har fått vila. Är alltid bra för unghästar med kortare vilopauser för att smälta intrycken när de lär sig något nytt, vilket i Nestos fall varit att ha mig på ryggen stillaståendes.
Idag tog vi steget längre och jag har skrittat korta korta sträckor på hans rygg. Första gången med matte på i rörelse och första gången jag klivit av honom utan pallen som vi tidigare bara stått vid. Han har ännu aldrig haft sadel med stigbyglar så vi har använt pallen.
Idag tog vi steget längre och jag har skrittat korta korta sträckor på hans rygg. Första gången med matte på i rörelse och första gången jag klivit av honom utan pallen som vi tidigare bara stått vid. Han har ännu aldrig haft sadel med stigbyglar så vi har använt pallen.
Först uppsittning från pallen, Nesto ser på bilden måttligt road ut utan försöker i stället sänka huvudet och norpa lite av höet från marken därav den molokna uppsynen. Och visst får man en helt fantastisk fin puckelrygg av att ha skyddsväst under jackan?! Nåväl, är de unghäst så är det.
Här traskar vi iväg en liten liten sväng från pallen, han var lugn men jag såg det lilla ögat kika upp på mig där jag satt.
Pontus leder oss runt mot vår slutdestination: höhögen. Detta tyckte jag var perfekt att utnyttja till första gången i rörelse, vi gör nåt logiskt och lugnande -går till höhögen och äter!
Höhögen i sikte
Stanna och denna gång (fjärde repetionen) så bromsar jag även me tyglarna och ger honom en godis ur handen innan han får dyka ner med snoken i höhögen.
Det är a och o med all inlärning: korta repetioner med beröm i mellan! Så lär sig hästar allra bäst, då kan de följa mönstret, blir inte uttråkade och känner sig duktiga när de kan förutse händelsen och börjar då jobba aktivt med att lösa situationen -hästen jobbar MED en. Blir hästen uttråkad är övningen för lätt.
Belöning med hö. Trevligt tyckte Nesto.
Så första tillfället men frjärde repetionen med en riktig avstigning till marken. Glider långsamt och nära ner på marken och håller händerna kvar vid honom så det snarare blir en omfamning än ett avhopp första tiden. Gick finemang!
En godis efter att jag "landat" på backen. Jag vill uppmuntra att han vänder sitt huvud bakåt till mig och tar emot godis både från marken och uppsuttet. Det flyttar dels fokus från att röra sig framåt, löser upp spänningar och en böjd hals är mer lättpåverkad. Det är oxå ett bra sätt att kontrollera hur hög spänningsnivå han har, om han är spänd böjer han inte halsen utan flyttar hovarna i stället. Det var inga problem att böja halsen nu men vi fortsätter att prioritera mjuk, böjd och avspänd i början av utbildningen.