Linnéas hästliv

Jag fick några bilder från Yvonne som var på plats och fotade. Titta in på hennes blogg!

I morse gick Brynjar och jag bort till ett ridhus där det annordnades en medlemsträff. Vi var tre ryttare med häst samt några som kom utan häst för att kika, prata och äta kaka. Brynjar gick riktigt fint och hade utvecklats betydligt sen jag red i paddock sist. Hum när kan det ha varit? Måste ha varit på Åland det. Bara de sista dagarna har samlingen ramlat på plats ytterligare vilket kändes roligt. 

Jag får nu en mycket tydligare känsla av att han när jag samlar honom i en sluta kliver han faktiskt in med bakbenen och bär vikten där. Tidigare har det mer blivit som att man skrynklar ihop ett papper, men nu lyckas jag få en annan stadga i honom där kraften inte rinner ut i : för kort hals/ytter bog/inner bog tex.

Den förbättrade samlingen gör att en ny gångart uppvisat sig helt naturligt : Skolskritten!
Han börjar i samlingen i skritt "tänka trav" vilket resulterar i ett ganska markant lyft i bogarna  (kändes på vägen hem nästan som spansk skritt, vilket det såklart inte var men vilket boglyft!) det gav oxå en lite taktförskjutning vilket jag är rätt säker på gav skolskritt.

Brynjar och jag jobbar väldigt mkt med att göra övergångar mellan samlad skritt och samlad trav. Det jobbar vi nu med även vid hand. Men det som är den största utmaningen att lyckas med, det som stjälper -är när Brynjar breddar sig bak när han ska upp i traven.

När han breddar sig bak lämnar han plats åt frambenen som då kan kliva till tyngdpunkten, det gör att han bär vikt på frambenen och han kan således vinkla bakbenen samtidigt som han är spänd, styv och grisepassar då i stället för att fatta trav.
Jag har jobbat med detta vid hand i böjd rakt fram ett tag nu och tycker inte inlärningen är tillräckligt effektiv, då han bara lyckas göra rätt ungefär 30% av försöken. Så breddningen hindrar mig från att kunna sätta press på honom och få honom att samla sig in i traven vid hand.

Så fick jag en Aha-upplevelse häromdagen, att när han breddar sig lägga honom i en sluta. Så jag placerar det yttre bakbenet, som han just placerat utanför tyngdpunkten genom att bredda, rakt in under hans tyngdpunkt genom att be honom gå på tre spår. Då tvingas ju bakbenet bära vikt och han verkar inte kunna slinka undan. 

När jag prövade det försökte han skjuta vikten på inner bog, men det är ju mycket lättare att korrigera. Så så fort jag fick en jämn böjning så tog han i och fjädrade upp i en fin trav med mkt ryggaktivitet. Så nu ska jag strax ut och prova jobba vidare med detta.

Nu funderar nu säkert: Varför sluta och inte öppnan?
Öppnan är ju egentligen gen rörelse som man brukar rekommendera till traven. Jag upplever slutan som mkt lättare än öppnan dörför har jag valt att jobba med den än så länge. Varför? Jo, för jag tycker att slutan förstärker böjningen och rotationen, vilket gör det lättare att hålla dessa på plats och på så sätt uppnå en fin kvalite på slutan. 

Öppnan däremot ställer stora krav på böjningen och rotationen. Är inte rotationen tillräckligt stor blir det ingen bra öppna, utan risken är stor att hästen i stället tappar böjningen och slirar ut med ytter bakben.  Så jag använder hitintills slutan eftersom det ger mig störst chans att göra rätt just nu. 

En liten film på när Brynjar ville ner och plaska i havet trots vågor och att det bara är mars månad. Han ville till och med gå längre ut men jag var inte så road av tanken på en eventuell avramling i vattnet vid en eventuell tvärvändning så han fick nöja sig vid vattenbrynet :D

Förra helgen var jag uppe på Ridakademi Norr för att delta som fotfolk vid Markarbetskursen steg två hos Katrin Wallberg. Hon hade som vanligt ett fullspäckat teoripaket med en hel del ny teori med bland annat influenser från Christoffer Dahlgren. 

Jag fick mer konkreta handgripliga verktyg att jobba med samling i longering, ytter bog och lägningen av den bakre delen av halsen med mig hem. Kan verkligen rekomendera er att gå markarbetskursenra hos Katrin, alla deltagarna fick mycket fina resultat och teorin är som vanligt det lilla extra.

Detta var en tredagarskurs och visst känns det! Dagarna var fullsmockade med teori och praktik och sen på kvällarna gick jag och Katrin ut i ridhuset. Där höll jag  lektion för henne på både Valioso och Belegero (med reservation för felstavde namn ;) ), så jag kom inte i säng förrns kring midnatt. Så på måndag var jag väldigt nöjd, inspirerad och trött som en gris! Sov hur mkt som helst, men det var de värt!

 

Här hemma i Sundsvall så har Brynjar bjudit på skolhalter med mkt vinklade bakben, Nesto håller på med att lära sig flytta bakdelen inåt för lyft spö, sänka huvudet för en spöhjälp på nacken och att ta på sig grimman rakt framifrån. Bettan är äntligen mjuk i sin travhästrumpa och fri från hovböld så hon har i dag bjudit på både ställning i nacken (rotation) och första traven under ryttare  under sin om-inridning.

Jag red Brynjar en liten stund i hagen idag, då det var Nestos första dag hemma ville jag inte lämna honom i hagen ensam. Nesto sprang glatt med utan att störa. På slutet hann mamma filma en liten snutt.

 

Nu är Nesto på plats i Sundsvall med mig och Brynjar. Nesto verkade mycket nöjd att Brynjar fanns där efter hans långa resa. Idag, första dagen så har Nesto varit mycket mån om att vara nära Brynjar och velat göra allt som "storebror" gjort. Gå dit Brynjar går, äta där han äter, krafsa när han krafsar, rulla när han rullar, och han tittade storögt och intresserat på när jag i hagen tog på Brynjar barbackapadden  och red runt i hagen.

Jag passade på att utnyttja Nestos intresse att göra lika som Brynjar och lät honom ha vojlock på sig för första gången. Han observerade nog hur Brynjar fick på sig vojlocken och sen godis upprepade gånger. Så jag gjorde samma mot Nesto som inte riktigt viste vad han skulle tycka om tygstycket. Han skyggade undan lite för det men jag använde samma princip som på Brynjar och gjorde en på Brynjar en på Nesto. 

Efter kanske två minuter kunde han ha det på ryggen och jag övergick från godis till att klia som belöning. Vi fick en mysig liten klistund där Brynjar och Nesto kom varandra närmare än jag någonsin sett. Det gladde mig att se.

 

Lasttränar varje dag nu med Nesto, han sköter sig väldigt fintoch det går framåt varje pass. Vi har valt att itne knäppa fast honom utan han står lös (men jag håller i såklart) inne medans vi lossas sätta fast bommen bakom honom och håller sen upp luckan "stängd" (ca 40cm kvar tills den går igen helt) och väntar med luckan uppe allt längre stunder. Han tänker nu för det mesta "framåt" när det kommer något bakom honom och han blev idag inte svettig när vi tränade.  

 

På söndag åker vi,  och jag blir bara mer och mer nervös. In går han och står fint men jag är så nervös efter förra åkturens panikslag från Nesto. Pontus sköter nu det mesta av dirrigeringen av Nesto bakifrån och han tycker det ser ritkgit fint ut och att jag inte behöver oroa mig. Men jag är ändå nervös, kommer ställa stora krav på mig psykiskt att skaka av mig nervöskänslan och vara lugn. Men jag har lyckats med de hitintills när vi tränat (lättare när jag får göra nåt än sitta hemma och vara orolig) så det måste gå bra även på söndag.

Pappa har packat finkan med hö framför bommen i dag och skapat en säker cell åt Nesto att stå i :) Min fantastiskt snälla proffschafför Kicki kommer ner och hämtar oss, vilket är guld värt. Ingen hade kunnat köra bättre än hon som kört hästbuss genom europa.

Jag hittade en gammal bild från när Nesto kom till Åland där han och Brynjar springer paralellt med varandra och man ser tydligt Brynjars taktproblem i traven.

Brynjar lägger stor vikt på frambenen vilket resulterar i att frambenen sträcks långt in till tyngdpunkten där de bär vikt. Det skapar ett längre frambenssteg och bakbenen måste då, för att inte kliva på frambenen, komma lite efter. Det gör att traven blir fyrtaktig och fram- och bakben rör sig inte längre paralellt.

Titta på den här bilden, Nesto rör sig i ren travtakt. Brynajr och Nesto speglar varandras benrörelser även om de står på motsatt framben. Jämför Brynjars höger bak mot Nestos vänster bak. Eftersom båda hästarna har hunnit i stort sett lika långt med frambenen så skulle bakbenen också hunnit lika långt, men som ni ser så ligger Brynjars bakben långt efter.. Då tänker ni: ah men han töltar ju, men nej han travar helt enkelt inte bättre oftast. Det här är hans naturliga förutsättningar.

Här på Åland lasttränar jag för fulla muggar, med förhoppningen om att Nesto och jag ska kunna flytta hem till helgen. Nesto är ängslig inför transporten, inför att stå kvar där inne efter hans förra och första resa då han fick panik i transporten vid stängningen. Jag jobbar järnet på detta och lasttränar varje dag, vi håller tummarna för att inte behöva skjuta hans hemresa ytterligare framåt i tiden.
Längtar efter att få hem min lilla silverprins :)