Publicerad 2013-07-31 21:57:10 i Allmänt,
Nu är jag precis hemkommen från en lyckad tripp till Ängvaktartorp i Strängnäs. Nesto blev veterinärbesiktad och köpet gick igenom på riktigt! Jätteroligt! Jag är dock jättetrött nu så jag orkar inte skriva en massa utförlligt utan nöjer mig med att slänga upp bilderna, håll till godo.
Publicerad 2013-07-25 23:26:51 i Allmänt,
I dag hamnade stor del av fokuset på galopp med Brynjar. Han har jättesvårt att fatta vänster galopp. Jag har valt att försöka att inte beskymra mig så mkt om saken utan tänker mig att den dagen jag kan skola hans trav så pass mkt att böjningen i höften är stadig nog att föra över till galoppfattningen, så kommer även den bli rätt. Så vi har egentligen inte så höga krav på galoppen än utan försöker leka lite och är glatt överraskade om de kommer nåt positivt ur det.
Men jag kan ju inte låta bli att prova försöka styra honom till rätt galopp titt som tätt. Jag kan trava i en sluta åt höger och ur det fatta en fin galopp. (Fin med brynjars mått mätt, dvs rätt långt från en perfekt galopp ;) )
Lägger jag honom i en vänstersluta i trav däremot och fattar galopp, så vrider han sig som en ål. Han tar ett språng och vrider om sig från vänster sluta till att höften är högerställd! Han e ytterst sneaky och skicklig på detta.
Här är en bild, in action, trots att Brynjars hals är böjd åt vänster så ser man här hur han hal som en ål ändå pressar runt höften till en högerböjning och på så sätt får han höger bak att bära in under hans kropp (höger galopp).
Jag tycker det är jättesvårt ibland att se vilken galopp han tar på bilderna, men här har jag grubblat ett tag och kommit fram till förljande: att han på första bilden har höger galopp syns rätt tydligt, men den andra bilden då?
Jo, om ni kikar så kan man se att han har exakt samma benposition som på första bilden, det är bara halsen och mina ivriga försök som lurar en att fundera på om det är en vänstergalopp, men icke den vanliga gamla högern igen.
Här är jag precis till att ska fatta vänster galopp, min högra hand är jättehög eftersom jag petar med spetsen av mitt långa spö på övre delen av Brynjars bog i ett försöka att hålla kvar vänsterböjningen. Jag fösöker även förstärka böjningen med slutahjälper. Det som gör mig glad i bilden är att jag trots denna ganska stretiga och kämpiga situation så lyckas jag faktisk föra bak min inner höft korrekt!
Det brukar i sånna här situationer vara oerhört svårt att sitta kvar på vänster sittben, med inner höft lite längre bak än ytter höft, när hästen vill kasta om både sig själv och ryttaren till högerböjning. Får dock ingen vänstergalopp här heller, men skam den som ger sig! Det ska gå en vacker dag!
Brynjar har svårt med vänster galopp men har ingen större snedhet i kroppen, ingen snedhet som står i proportion till hur svårt de är med vänster galopp. Så jag misstänker starkt att jag, (delvis tänker jag skylla på min avsaknad av paddock,) inte har lärt honom skillnaden på galopperna ordentligt, så då har han helt enkelt använt det starkaste bakbenet att bära med.
Det är frustrerande att känna hur han tjurar emot i språnget och vrider sig runt till högerböjning, fastän jag försöker hindra honom. Det kanske blir nånting vi kan jobba lättare med när vi kommer till Åland och får tillgång till en paddock i stallet, vem vet, det finns nog en mening med allt och var sak har sin tid.
Mamma som inte sett mig rida nu på en vecka kanske, tyckte att han hade förändrat sättet han använde sin hals på, att han börjar länga ut den bakre delen av halsen bättre. Det känns toppen!
Publicerad 2013-07-25 22:18:00 i Allmänt,
Idag hjälpte jag Madde och Bettan med lite NH. Det gick toppen!
Madde och Betta gjorde i dag: Longera, join up, flytta bakdel, följa och backa. Jag och Bettan flyttade bogen och ökade volten.
Bettan är duktig, tar det hela med förnuft och har en positiv och fin attityd. Surstoet är som bortblåst.
Madde (och hästen oxå såklart) utvecklas med stormsteg och deras relation har redan gått massor framåt.
Madde får öva på att kontrollera vilken engergimängd och med vilken hastighet hon skickar ut den på hästen. Flum flum låter de men de får vara. Jag försöker ge Madde verktygen att kunna arbeta med ett nyanserat kroppsspråk där komunikationen bygger på Maddes kroppspråk och mer direkta hjälper (så som spö eller fysisk kontakt, eller knyck i grimskaftet etc) endast agerar som korrigeringar när Bettan väljer att inte lyssna på Madde. Det kräver dock sin människa att ta kontroll över sitt eget kroppsspråk, men "vägen är målet" (Citat: Hempfling) och Madde går på en fin väg just nu :)
Mitt i en join up.
Fint samspel!
Bettans betydligt mer öppna och komunikativa ansiktsuttryck som hon verkar tagit fasta på nu :)
Publicerad 2013-07-24 23:28:59 i Allmänt,
I dag kikade jag på Ida och Madde, med tillhörande hästar. Båda är som vanligt duktiga! Slänger in två gamla bilder på dom :)
Ida och Blingh glider fint runt och Blingh är nu väldigt "skulpterbar" eller hur jag ska säga. Hon går att flytta hit och dit olika kroppsdelar och lyssnar och låter sig föras runt, på distans med fina hjälper.
Dom har förstått de i stora drag viktigaste hjälperna och jag tycker dom ska upp och rida så fort sadeln har kommit!
Fram tills dess passar det bra att finslipa lite på tygelhjälperna. Blingh rullar ihop sig lite väl av tygeltagen, vilket oxå syns i ridningen. Ida får vid hand föra hennes huvud frammåt, så hon sträcker fram nosen och ut halsen. När hon hittar den positionen så kan hon ta i innertygeln för att få ställning i nacken. För att ha störst chans att få korrekt svar så kan Ida i början verka i innertygeln i riktning snett utåt. Det hjälper Blingh att förstå att hon ska ställa sig i nacken. Just nu rör sig gärna benen när man tar i innertygeln, Blingh tar sig inte tid att känna efter hur bettet verkar och svara på de, utan "bara gör nåt" vilket oftast innefattar benen.
Madde och Bettan har försökt introducera spöet som ett hjälpmedel i markarbetet, men i Maddes välvilja att inte göra Bettan rädd, har blivit lite åt andra hållet då Bettan inte just reagerar alls på spöet. För att inte behöva slå sönder hästen för en reaktion så tog vi en liten rosett längst ut på spöet, som lät lite äckligt när man knyckte med spöet.
Vi gav Bettan en chans att svara på först en visuell hjälp, sen en direkt och annars kom en korrigerande äckligt daskande hjälp. Då blev de lite reaktion och Bettan började svara flera ggr på enbart en pekning från spöet.
Efter en stunds prat beslöt vi att bryta isär NHet från ARet och pröva jobba med relation och reaktion (NH) skilljt från AR-arbetet, för att få en mer lättarbetad, signalkänslig och tjänstvillig häst att arbeta med.
Bettan svarade direkt bra på arbetet som jag inledde och Madde sedan fortsatte. Men NH är oxå de svårt och det är mkt att hålla reda på i sin egen kropp, för utom all utrustning etc som man ska ha rätt på. Men Madde gör de bra och verkade peppad så vi tänkte passa på att köra flera kvällar på rad nu. Blir toppen!
Uppfödaren av Nesto har lagt ut några fler bilder på honom. Slänger ut dom här med :D
Nesto är monstret längst till vänster.
Nesto till höger.
Nesto längst bak!
Jag är oerhört glad över att Nesto är ordentligt uppvuxen i flock och får brottas, springa och gangstra runt på stora ytor! Misstänker att Brynjar kommer få lite att bita i när han träffar honom, jag hoppas att dom vill brottas och hålla på så dom blir starka ofeta hästar med lite liv i hagen. Jag hoppas att Brynjar kommer vilja busa med den här lilla slyngeln, då kommer han nog få igen för gamla synder, Brynjar som min förra häst Hugur tog tag i örat på när han blev för kaxig!
Publicerad 2013-07-24 00:29:00 i Allmänt,
Jag kunde såklart inte låta bli att göra några svartvita bilder oxå!
Så oerhört känslig och vacker men här lite osäker på uppgiften därav så olyckliga ögon.
Brynjar kan de här utan å innan å passar på å blunda lite...
Publicerad 2013-07-24 00:25:40 i Allmänt,
Brynjar och jag på-väg i vår utbildning, lite charmig bild.
I kväll var jag och Brynjar samt min tålimodige pojkvän till fotograf, ute på en lektur vid hand. Vi lattjade en hel del med galoppen, ni får kika på bilderna.
Behöver jag ens tillägga att jag är stolt över min häst som jag kan promenera och träna ute med bara tyglarna runt halsen?? Härliga häst!
Silly moves! Jag ser ytterst fånig ut men Brynjar e så cool så den bilden fick ändå följa med.
Tycker jag gör en fantastisk insats här å galoppera själv halvt baklänges, haha ser inte riktigt klokt ut, men titta på hästen ni i stället! :D
Fick honom att göra tvära vändningar i galoppskutt, då fick han jobba lite mer och dessutom vinkla höften, då vart de tyngre. Öronen åker bak när han kämpar.
Publicerad 2013-07-22 15:20:20 i Allmänt,
Han är den mörka på bilderna, den ljusare är hans helbror.
Publicerad 2013-07-21 21:40:45 i Allmänt,
Det här är de två böckerna/personerna som influerar mig som hästmänniska mest. Två fantastiska böcker, en om känsla och vår inre resa som hästmänniska och en fantastisk handbok där varje teknisk detalj finns beskriven och analyserad. Känsla och detaljkunskap. Psykiskt och fysiskt. Dessa två kompletterar varandra utmärkt!
Båda böckerna kan varmt rekommenderas!
Klaus F. Hempfling "Dansa med hästar"
Katrin Wallberg "Skola din häst"
Publicerad 2013-07-21 20:38:12 i Allmänt,
I kväll arbetade jag Brynjar vid hand och vi ramlar som vanligt in på galoppskutten. Han är fantastiskt duktig, nivån är inte jättehög men han försöker allt han kan!
Han börjar nu bli riktigt bekväm med att skutta emot mig. Tidigare har han hela tiden strävat ifrån mig när han ta sina galoppskutt. Att han törs sträva mot mig i stället är en förutsättning för att kunna jobba med honom, i alla fall utan staket, och staket har vi inget.
Det gladde mig att se att han tog bägge galopperna oxå eftersom han har svårt för det uppsuttet. Äpple som motivation, massa skutt och sen avslut med att kuta iväg, det var ungefär dagens pass.
Han har en fantastiskt fin arbetsmotivation och anstränger sig verkligen för att lyckas! Guldponny <3
Publicerad 2013-07-21 15:34:23 i Allmänt,
Nu går jag och är ivrig för kring den 29-30-31 juli är det dags att åka ner till Nesto och vara med på veterinärbesiktningen och förhoppningsvis skriva på papperna!
Jag väntar på besked från uppfödaren Hanna kring lite mer exakt vilket datum och ungefärlig tid den blir av. Men jag hoppas att veterinären kommer kunna uppfylla min önskan om veterinärbesiktning på eftermiddagen tisdag den 30de. Då ser det väldigt lovade ut att min kära vän Cissi kan följa med ner och bidra med gott humör och jag räknar med att hon har kameran i högsta hugg ;) Pontus har oxå lovat att följa med, skönt att slippa köra alla milen själv.
Här är två bilder från häromdagen när vi drev ner hästarna på kvällen från betet.
Publicerad 2013-07-18 14:44:05 i Allmänt,
Publicerad 2013-07-18 14:39:00 i Allmänt,
För många år sen gav vi ishavsalger till vårt sto, för de ska ju vara så nyttigt, enligt alg-börje mfl. Men det brukar oftast vara ki att få i hästarna det för de smakar inte hallon kan man lugnt säga. Går man ut på internet och läser hittar man de som fått sommareksemet botat av algerna och alla möjligt krämpor som blivit bättre, men det finns oxå en massa kritik kring att ge hästar alger då de ska innehålla höga värden av jod och finns risk att de innehåller tungmetaller beroende på vart de växt etc etc.
Hur som helst har säcken med algerna blivit stående i stallet i många år utan att nån häst ätit dom, vi har övergått till att ge hästarna Biopromin i stället.
Så av nån anledning fick vi för oss att ta upp en näve av pulvret och räcka fram under näsan på Brynjar, och ta mig tusan hästen slickade flitigt i sig dessa äckliga alger bara som dom var!
Provade blötlade lite i en hink och även dom slickade han i sig. Förvånad jag blev!
Men då tänker jag såhär, att om han nu frivilligt slickar i sig dessa annars kända för att vara äckliga alger, så kanske han behöver dom helt enkelt.
Så jag ska prova ge han av algerna fram igenom och se när han lessnar på dom. Om jag skippar att blanda ut dom i nåt gott lucern så borde han sluta äta dom när han känner att han inte behöver dom mer, så behöver jag inte vara rädd att han äter dom bara fat de finns nåt annat gott i blandningen. Så nu blir det rena ishavsalger. Jag provar!
Brynjar efter dagens manpyssel
Publicerad 2013-07-17 22:54:08 i Allmänt,
I dag lyckades jag äntligen hitta ett sätt att få bak inner höft i traven. Fick nån form av taljdank och återfann hur jag gjorde i skritten, när det var svårt där. Jag får ta och pressa fram ytterhöften nästan ända framme mot galleriet (framvalvet). På så sätt lyckas jag komma över mitt eviga problem med att sitta korrekt. Eller tja, helt korrekt sitter jag antagligen ändå inte, men det är bra mycket bättre i alla fall när höfterna är på rätt köl.
Här ser man hur inner höft har flyttats tillbaka, dessutom är innerskänkeln på en mkt bättre plats än tidigare inlägg, då de var för långt bak. Kanske inte den allra finaste bilden på Brynjar men den visade sitsen tydligt.
Jag jobbade med ganska mkt uppresande tygeltag, för att förhindra att han rullar ihop halsen för mkt. Han går gärna och stabilt i en inte så fördelaktig trav, tungt på ytter bog, halsen överböjd och nosen bakom lod. Vi försöker ta oss ifrån detta. Flera dagar har vi jobbat med att räta ut halsen och in med bogen, så nu börjar jag lyfta upp nosen oxå, så blir nästa steg att sträcka fram den ytterligare. På bilden här ser halsen dock inte så fasligt kort ut trots att jag lyft upp nosen med ett uppresande tygeltag.
Här ser det ganska fint ut! Dock visar alla dessa bilder ganska entydigt hur långt bak mot tygndpunkten hans framben går in...
Vackra hästen!
Godisutdelning.
Svettig ponny blir avspolad.
Första gången vi duschar huvvet, de va lite äckligt...
Publicerad 2013-07-16 23:57:00 i Allmänt,
I kväll var det hästträning så det rök om det! Alla brudarna var på plats i stallet för att jobba med hästarna under mina falkögon och dela erfarenheter och visdomar. Alla är så otroligt duktiga och går framåt med stormsteg, jätteroligt att få jobba med er brudar!
Linnea var först ut. Sen sist jag såg dom hade Linnea helt lyckats byta riktning på sina tygeltag, dessa verkar nu mot navlen i stället för ledande tygeltag. Jättebra jobbat, det är inte de lättaste att ändra!
Nästa utmaning jag ger dom är att börja "lyfta bogen utåt med bibehållen böjning". Tänk dig att du rider på en volt och vill öka volten och att du då med en halvhalt magiskt lyfter hästens bogar lite utåt på volten. Då förstärks både hästens böjning och volten blir större. Den känslan söker vi, det är ett första steg mot att kunna flytta bogarna både utåt (sluta) och inåt (öppna) i framtiden.
Först fick Linnea hitta ett läge där Picasso är lösgjord, för att ha de bästa förutsättningarna att lyckas med sitt "boglyft". På bilden är han fint lösgjord för inner tygel.
Sen är der dags för lyftet. Här hjälper tygel, innerskänkel och spöet förstärker för att att tala om för Picasso att han ska föra sin bog något utåt. På bilden är han på väg i rätt riktning. Här slinker dock Linneas axel med och hon viker sig i midjan, men allt kan ju inte vara perfekt på en gång.
Här är efter ett boglyft och man kan se att innerbogen är fint "instoppad" så den inte används som stöttepelare för att välta in i volten. Nu belastar han det precis, så för ett ovant öga kan det se ut som en pelare ändå, men skillnaden ligger i att han här "simmar bröstsim" och inte "crawl" med innerbogen. Tänk dig de olika simsätten så förstår du skillnaden i hur bogrörelsen är. Bröstsim hör ihop medd innerbogar!
Finisar!
Här tar vi med oss övningen med "boglyft" ut på rakt spår, den funkar fint att utföra även utan paddock.
Så kikade vi lite på sitsen oxå, det här en bild på Linneas sits "före". Så här brukar hon sitta i sadeln. Dessutom "vill" sadeln att hon ska sitta på det här sättet.
Och en bild "efter". Här har benen kommit ner till en mycket bättre position. Det kommer lite mer svank eftersom Linneas höftböjare är lite ovana att sitta på det här sättet och jag misstänker att det stramade lite, hihih elaka tant ridlärare. Men Linnea får en bättre böjlighet att inverka med sin sits ur den här grundpositionen. Bra jobbat!
Publicerad 2013-07-16 23:22:00 i Allmänt,
För komma vidare i arbetet fick Madde förra gången i läxa att tänka på sin "bubbla". Att skydda sitt livsrum och be Bettan respektera det, vilket innebär att inte mosa Maddes bubbla genom att ex gå in i Madde. Det märktes verkligen att Madde hade jobbat med det här och här är en bild som jag tkr tydligt visar hur Madde har fått mer pondus och värdighet. På så sätt kan hon fjärrdirigera Bettan och behöver inte gå in och ta en massa fysiska bråk. Jättebra!
Madde har börjat få kontroll vilket har gjort att Bettan slirar med bakdelen betydligt mindre. Här i lätta varvet sker det inte alls ofta.
I svåra varvet ser det ändå tusen ggr bättre ut. Hon slirar markant mindre även i det här varvet.
Det här är vad Bettan egentligen tkr om det svåra varvet. ;-)
Här kommer en bildsekvens som visar hur Madde fick lära sig att bromsa upp Bettan med hjälp av kroppsspråket. Bettan börjar på den här bilden rusa iväg framåt när Madde ber henne träda åt sidan.
För att bromsa Bettans framfart får Madde vända sig mot henne i en svepande rörelse.
Det krävs att Madde oxå höjer armbågen för att hejda Bettan.
Men då stannar hon fint och inget bråk behövs. I framtiden kommer det att räcka med att Madde vrider fram ena axeln så kommer Bettan sänka tempot eller stanna. Bra jobbat!
Publicerad 2013-07-16 23:04:00 i Allmänt,
Ida och Blingh har hittat ett finstämt samarbete och Ida får nu jobba med att många ggr göra mindre! Här går dom på volt och när Ida riktar om sina fötter och vänder sig mot Blingh så ökar dom mjukt och fint volten.
Här jobbar jag med samma sak i trav, att öka volten.
En del i deras finstämda kommunikation.
Här gör Ida en övning som kan tyckas löjligt simpel men som oxå fyller ett viktigt syfte. Att minska volten, med bibehållen böjning och utan att överböja halsen. Här förbättrar Ida dessutom deras relation och låter Blingh vara lös. Den här visar hur det ska se ut.
Här ser vi hur det blir när bogen och böjningen inte följer med in och minskar volten. Det blir väldigt tydligt när hon är lös, hade Ida hållit i tygeln här hade antagligen samma problem skett men följden hade blivit att innertygeln sträckts och Blingh överböjt halsen men bogen hade fortsatt gå utåt.
Blingh flyttar nu med lätthet in rumpan för ett höjt spö, men nu måste vi även kunna flytta ut rumpan. För att göra det lättast försöker vi få henne att minnas hjälpgivningen för join up, där spöet riktas mot bakbenet/hoven. Blingh var inte alls mentalt förberedd på detta utan höll ytterst ambitiöst upp bakbenet, helt stilla utan att förstå vad hon skulle göra. Hemskt söt. Men efter nåt försökt kopplade åter hjärnan igen och hon förstod hjälpen.
Ida har lärt in varje hjälp var för sig på ett föredömligt sätt, och nu är det dags att sätta ihop det till ett arbete. Den här bildsekvensen visar hur jag "bollar" henne fram och tillbaka mellan hjälperna för att försöka hitta ett bra läge i "böjd rakt fram". Här petar jag i skänkelläge för att få böjning.
Då flyttade hon undan bogarna men stack ut rumpan, så här pekar jag mot bakbenen för att hon ska flytta tillbaka den.
Här blev rumpan bättre...
Och sen tog vårt staket slut, men när hon går mot staketet uppdagas alla vingligheter mycket tydligare och det blir ett eldprov i hur bra Blingh förstår hjälperna.
Avslutar med ett par fina bilder på Ida och Blingh i trav, ser mycket trevligt ut, bra jobbat!
Publicerad 2013-07-15 23:06:34 i Allmänt,
Jag markarbetade Blingh lite i kväll, hon var positiv och skötte sig exmplariskt. Matte Ida kan vara stolt! Mer om Blingh går att läsa på flyghogtminsvala.blogg.se
Vi repeterade hjälpen "spö i skänkelläge betyder böj"
Sluta i skritt, vilket är jobbigt för Blingh åt höger.
Godispaus!
VI övade oxå att skritta och flytta sig utåt när jag riktar min färdrikting (fötter) mot henne.Samt följa med inåt på volten när jag ändrar min färdriktning inåt. Dvs riktar om tåna, så vi går dit tåna pekar, både jag och hästen. Blingh tyckte det var självklart.
Avlsutade med lite trav, jobbade med färdriktningen där oxå, var inte fullt lika självklart tyckte Blingh men hon var väldigt duktig, inget bus.
.
Publicerad 2013-07-15 19:32:14 i Allmänt,
Här är en vad jag tycker fin bild från dagens ridpass. Det är i varvet som jag har svårt att föra bak inner höft men här anstränger jag mig att peka knäet inåt i volten för att öppna upp, vilket gett lite resultat i alla fall, mot för tidigare inlägg.
Men det mest roliga med den här bilden tycker jag är att Brynjars böjning ser så fin ut, ja jag kan faktiskt inte hitta en enda grej att klaga på! Och jag tycker mig se en lätthet i ytterbogen, denna eviga ytterbog som det talas så mkt om.
Så vad ska jag klaga på med den här bilden då?
Jo att inner framben ligger kvar för länge i marken, det gör att det hamnar nära tygndpunkten och bär således mycket vikt. Vikt som bakbenen skulle burit.
Nr 2 är takten. det sysn inte jättetydligt på just den här bilden men fram och bakben är inte helt synkade då ytter framben kommer hinna sättas i marken före inner bakben. I ren travtakt ska dessa sammanfalla.
Men just nu, för Brynjar, tkr jag inte takten är ett sånt viktigt problem. Den är tillräckligt bra att kravla sig runt på en volt i trav, och tillräckligt mkt travtakt för att kunna arbeta honom i trav. När mer styrka och stabilitet kommer i böjningen och i ridningen överlag så är jag övertygad om att dessa taktproblem kommer försvinna.
När vi jobbar med lite samling i traven blir takten nämligen ren, men för att kunna göra det behöver vi ha koll på lite mer elementära saker. Så som böjning och halslägning!
Publicerad 2013-07-14 23:23:00 i Allmänt,
Jag lyckades få en fin men väldigt slående bild på Brynjar i dag. Det här är ju verkligen islandshästen, femgångshästen i ett nötskal. Alla benen i luften i en gångart som är omöjlig att definera. Och plötsligt känner man sig riktigt nära den isländska mytologins Sleipner.
För det är precis så det många, många gånger känns att rida islandshäst och fått de flesta ryttare att nån gång tänka tanken: gud så enkelt det vore med bara tre gångarter!
Så fort femgångaren, eller ska vi säga flergångaren, blir minsta lilla rubbad i sin balans (psykiskt eller fysiskt) så slår 4-hjulsdrifen in, och det är inte trav. Med minst ett ben i marken kravlar/kraffsar eller rusar dom sen fram vart helst det bär.
Att just balansproblemen är en akilleshäl hos flergångaren är tydligt, eller problem är det ju inte för hästen förrns den stunden vi ryttare försöker påverka hästens rörelsemönser/belastning. Jag slits ofta fram och tillbaka i valet i hur jag ska arbeta med den ytterst lättrubbade balansen hos min häst.
Ena sidan så vill jag gå in och påverka varje "fel" jag ser, aktivt dressera in hur han ska vinkla ganaschen för tygeltagen osv. Det kräver oerhört mkt arbete och skapar i många fall spänningar först som måste lösas (jag tror att hästen upplever det som stressande när man går in och förändrar dess naturliga sätt att agera för att hålla balansen). Men sen blir det ju såklart bra resultat, genom att hästen lärt sig hur den ska svara korrekt. Det här förhållningssättet, med att aktivt gå in och lära in varje detalj mycket noga, tkr jag representerar AR väl.
Å andra sidan så om jag inte rör min häst så tycks den aldrig förlora den här ytterst sköra balansen. Han har minst problem när jag inte stör, till sån mån att jag tycks själv skapa mer problem än han om han får gå fritt. Så när jag med mindre perfektion och ofta genom att jobba mer distansierat från hästen, ber hästen forma sig, så blir det inte perfekt men balansen är kvar! Det här sättet att arbeta är mkt mer likt det Klaus F Hempfling pratar om i sin bok "Dansa med hästar", eller frihetsdressyr.
Så valet och kvalet är vilket som är bäst, eller så är det bara olika vägar.
Gå in aktivt och lära hästen hur den ska balansera sig, eller låta bli att rubba hästens balans utan i stället ge den kraft att bygga den vidare själv?
Båda delarna kräver hur som helst en jäkla hästmänniska!
Publicerad 2013-07-14 22:53:00 i Allmänt,
I kväll passade vi på att jaga hästarna lite när vi drev ner dom från betet. Allihopa sprang som små tokar men Blingh tog nog hem priset, hon var nog mer i luften än på marken. Hysteriskt kul att de är lite drag i flocken tyckte hon!
Så här kommer en smärre bildbombning
Hästen med bläs och vit man är Picasso, brun utan grimma Blingh, brun med grimma Bettan och borkfärgade hästen är min Brynjar.
Publicerad 2013-07-12 23:58:00 i Allmänt,
Brynjar och jag var ute på en tur i kvällningen, min mentala styrka sviktade något och passet gick egentligen inte särkilt bra. Men tack vare att Pontus iddes knata med med kameran och fota lite, så kan jag sitta i efterhand och peka ut mina brister och analysera dessa lite. Det är inte så ofta man får chansen att se sig själv rida. Nyttigt är det.
På den här bilden ser man Brynjar länga ut halsen riktigt fint och sträcka nosen framåt. Men det är i trav och där vill han absolut inte att jag ska sitta korrekt. Jag får försöka stå emot och nästan pressa fast mig i rätt läge. Här försöker jag febrilt få bak min inner höft då jag känner att den åker fram, därför drar jag bak innerbenen (underbenet) i ett försök att rädda situationen, vilket syns rätt tydligt att det INTE räddar situationen. Inner höft är kvar framme och underskänkeln är på tok för långt bak. Funderar på om de skulle hjälpa mig här att vrida ut knäet lite, då jag tror att de hjälper till att pressa fram höften som det gör nu. Det ska undersökas...
Här är precis samma problem men jag har här dessutom tippat fram bäckenet för mkt. Brynjar ser ändå ganska trevlig ut, nosen är strax framför lod, dock skulle jag vilja ha ytterligare lägning i halsen. Han är i alla fall inte överböjd i halsen här, så de är ju positivt.
Jag gör samma fel här oxå, grattis, men Brynjar länger halsen väldigt fint.
På den här bilden är min höft bättre, höger sida av höften är kanske inte jättelångt tillbakadragen men den är bra mkt mindre framsjkuten än på de andra bilderna. Brynjar ser lite ut som han ska stå på näsan dock.
På den här bilden tror jag att vi lyckts få till lite bättre böjning och bröstkorgsrotation. Ytterligare lite bättre ställning i nacken skulle jag vilja ha, eller "sökning fram till yttertygeln" som det lite mer traditionellt kallas. Ytterbogen bär dock fortfarande ganska mkt vikt (syns att han för den belastad långt in under kroppen) men det är faktiskt inte lika illa som det brukar vara.
Vi galopperade lite oxå, även om han är kort i halsen i galoppen så lyckas han faktiskt få den och se ganska hälsosam ut, oftare än i traven i alla fall.
Här är han visserligen stilig och jobbar uppenbarligen med nån form av muskulatur, men han korvar ihop sig för mkt och hamnar bakom lod bla. Min sits verkar dock ha lättare att hitta nån form av harmoni i galoppen.
Jag avslutar med vad jag tycker är den finaste bilden för i dag.Frambenet inte överbelastat, nosen framsträckt, bakbenet bär i vinklat läge, jag sitter ganska okej, han är ganska lång och har ganska mkt påskjut men jag känner mig ändå nöjd med prestationen. Det är ju ändå en femgångare...
Publicerad 2013-07-11 22:55:00 i Allmänt,
Idag jobbade Madde och Bettan vidare på sin resa från travhäst till ridhäst. Här är lite bilder från dagens pass.
Här är en stund där Bettan går med sänkt huvud i en bra position. Madde har släppt inner tygel fint.
Här ser hon förvisso ganska tjusig ut men man ser oxå att hon slirar med rumpan och trycker inner bog lite inåt så det kommer inte någon böjning.
Här är innerbogen fin, halsen lång, men tiltningen av huvudet har inte kommit hela vägen. Nacken lutar utåt i stället för inåt som den bör, jag försöker minska det genom att ta tygeltagen närmare hennes kropp
Här ser det allmänt trevligt ut, harmoniskt, dock flyter Bettan iväg lite väl mkt utåt, men hellre det än trycka mot Madde med bogen. Fint!
Här är en bild som tydligt visar hur jag inverkade på Bettan när hon tryckte in bogen mot mig. Vänster hand trycker på halskotpelaren för att få kraft när Bettan trycker emot, höger hand ber huvudet att ställa sig och verkar i riktning mot ytter bog, Kroppen är vänd mot Bettan för att blockera hennes framfart och ändra riktningen till att hon ska flytta bogen utåt.
.
Här har hon slappnat av i nacken och tiltar inte huvudet åt fel håll längre.
Eftersom Bettan ägnar ganska mkt av sin tid till att mangla över folk så tog vi lite ledövningar oxå. Här är jag på hugget och förklarar nåt stort gestikulerande.
Kroppshållningen jag använder mig av för att berätta för hästen att den ska stanna, utan att minska avständet mellan oss. Hästen får inte spräcka min bubbla, min aura, min sfär...
Det är lättare att behålla bubblan ospräckt om man jobbar med mer distans till sin häst, då har man mer reaktionstid på sig och chansen att vi korregerar hästen med kroppsspråket (och bibehållen hel bubbla) är större på lite avstånd. På nära håll går vi allt för lätt in i en fysisk konflikt där vi med kraft försöker trycka på hästen, men det är en match vi nästan garanterat förlorar.
Publicerad 2013-07-10 21:51:00 i Allmänt,
I dag kikade jag lite på Ida och Blingh för att se om det fanns något jag kunde hjälpa dom med i markarbetet. Ida och Blingh har utvecklats i sitt markarbete och fått en mkt mer positiv inlärningsbaserad anda där Bliingh aktivt är med och är delaktig i att fundera ut vad matte vill att hon ska göra. Det var riktigt roligt att se!
Vi upptäckte att Blingh fuskar med att föra fram och sänka inner höft när hon gör sluta, hon viker förvisso in rumpan lagom mkt eller lite men kroppen förblir rak och hon faller snett utåt i riktning ut över ytter bog.
Här vill jag att Blingh ska gå böjd rakt fram men hon tänker sluta och har börjat ramla utåt. Men kikar man på frambenen kan man se att ytter fram nu är påväg inåt igen då jag bett henne komma inåt. Dock ser man redan här att det blir för mycket och att hon nästa steg kommer överbelasta och skjuta in innerbogen som en stöttepelare, dvs räta ut kroppen vilket vi kan se på nästa bild.
Och här får jag peta lite på bogen för att den inte ska räta ut hela hennes kropp. Hon ser dock överlag trevlig ut på båda bilderna.
Vi började försöka få till problemet med en så mjuk böjning som möjligt, men Blingh svarade inte på det och vi lyckades inte komma åt hennes höft. Därför bytte vi taktik och bad henne ta ett kraftigare steg innåt med bakdelen samtidigt som vi ändrade riktningen mot att följa med in mot en framtida piruett. Då blev Blingh tvungen att föra fram höften och sänka den. Vi fick överdriva lite för att få rätt svar i höften, så när hon svarar korrekt i sitt framförande av höft så kommer vi kunna be om bättre (mindre) böjning i hela kroppen, för så länge hon bara steppar sidvärtes lyckas vi inte "fånga upp henne" och få slutan till nåt att kunna komma till nåt arbete. Men när hon förde höften korrekt gick det TUNGT, så det var ett bra tecken.
En viktig sak över lag att tänka på med utbildning av hästar är att det viktigaste alltid är att få rätt REAKTION på hjälpen, aldrig att få en fullfjädrad rörelse.
Här kan man se att blingh för fram och sänker inner höft, vilket hon tycker är besvärligt.
Så för Ida att tänka på med slutan blev att vara noga med att Blingh verkligen för fram höften när hon lägger spöet på ytter skinka samt att byta riktning och gå "inåt i volten, inte utåt".
Vi prövade lite öppna också och efter en stunds experimenterande så hittade vi ett sätt som verkade funka ganska bra. Det luriga som alltid med öppnan är att behålla höften framme och inte bara "slira" ut på tre spår. Jag tycker det fungerade bäst att använda änden av grimmskaftet som en halsring och från böjd rakt fram, be bogen komma in lite med halsringen och sen får spöet i skänkelläget förstärka ifall böjningen tappas. Och huvudet han vara fritt och på så sätt minskas risken att halsen överböjs. Då fick vi fram några steg med fin öppna på tre spår med bibehållen höft. Men sen ballade det ur lite och Blinghan glömmer bort att lyssna på inner skänkeln, dvs spöet. Så den hjälpen måste Ida befästa mer så kommer de blir super!
Lite bättre hull har hon allt fått upp oxå, här är den provisoriska halsringslösningen. Ett försök som ska bli en öppna när jag bytt spöhand klart...
Kanske inte precis på bilden men Ida fick till flera fina steg där hon uppnådde delmål ett i projekt öppna : tre spår och framförd inner höft.
Publicerad 2013-07-09 22:23:00 i Allmänt,
Eftersom Brynjar och jag har fått i läxa att länga ut halsen så har jag funderat lite över mitt bettval de senaste dagarna. Vi rider sen några år tillbaka på blank stång. Han har tidigare i sitt liv gått på hackamore, halsring, kapson och sidepull förutom stången då. Men aldrig tränsbett.
Vill man att hästen ska sträcka fram nosen mer är det som bekant svårare att åstakomma på ett bett med hävstångsverkan, så om jag nu ska träna att sträcka fram nosen så bode jag antagligen använda ett redskap som underlättar det.
Så jag provade att rida på mitt tredelade mylerbett som jag ansåg, för många år sen när jag köpte det, var det behagligaste tränsbettet på marknaden. Men de var lite av en kalldusch. Jag satt fortfarande på enhandsfattning för att befinna mig någorlunda i min komfortzoon, men de hjälpte inte. Brynjar var konstig och okänslig i munnen och jag visste inte vilket håll jag skulle föra handen åt. Ingen harmoni. Det är ovanligt att känna Brynjar så svårmanöverrerad och stum i munnen, han brukar gå på minsta kramningar från handen, även på halsring.
På slutet av ridturen började vi närma oss något som likande ridning igen men jag var väldigt förvånad över att de gick så dåligt! Så jag gick hem och grubblade en del och i dag sket vi i bettet men tog repgrimman med tyglarna fästa under hakan, så det verkade väl ungefär som en bosal.
Nu gick det å rida igen! Avsaknaden av hävstångsverkan fick Brynjar att sträcka ut halsen lite mer och med mer träning tror jag att vi
kommer att
komma fortare framåt med repgrimman än med stången. Att båda tyglarna var fästa under hakan på honom gjorde att signalsystemet var mer likt att rida på fast stång vilket gjorde det betydligt lättare för både mig och Brynjar, så vi kunde svänga som vanligt.
Brynjar i en ganska taktren trav, nosen kunde sträckts fram ytterligare men vi är på väg.
Men dagen på tränsbett gav mig ändå ett llitet hum om vad jag kan sträva efter med handen, jag tror jag söker ett svar på min halhalt (stänging av handen) som innebär att Brynjar ska "söka fram till handen", eller rättare sagt sträcka ut hals och nos när jag öppnar handen igen. den känslan ska jag leta efter ett tag så får vi se vad som händer. I värsta fall blir det dåligt och vi får övergå till att göra samma fel vi gjort förut, men det känns lovande för tillfället.
Här är en suddig stilstudie av hur Brynjar använder sin hals i sina försök till en bärigare galopp. Trots att halsen är antagligen för kort för vad han behärskar nu, så blev jag ändå glad över att han har en fin båge på både över och underlinjen av halsen och att nosen vågar sig fram framför lodplan.
Galopp!
Ett aningen femgångsspringande galoppförsök men andan e god.
Brynjar svettig efter ridturen, väldigt nöjd med att bli kliad. Här ser man min infästning av tyglarna bra oxå.
Pontus gav llite lyxklining av Brynjars bak väl hemma igen. Nöjd häst.
Publicerad 2013-07-09 13:00:00 i Allmänt,
Uppfödaren har lagt ut fler bilder på Nesto på sin blogg så jag passar på att sno dom.
Stilig herre, så ska vi rida i framtiden!
Nacken är nästan groteskt välvd, kanske lite man som lurar en lite extra här oxå, men han e vacker.
Nesto som fölis.
Fina traven och stiliga nacken redan som liten!
Bilderna
kommer från http://livetpa.angvaktartorp.se/#home
Publicerad 2013-07-09 09:00:00 i Allmänt,
I går var Emma och jag ute på en liten tur. Emma jobbade vidare med att få till böjningen på Picasso och lyckades bra. Sen lyckades hon också få honom att sänka huvudet i trav, bra jobbat.Brynjar skruttade på lite i sin vanliga rätt obalanserade trav. Vi försöker räta ut halsen och sträcka fram nosen men i trav är det såklart ännu svårare än i skritt och Brynjar gömmer sig mkt hellre djupt ner på bogarna för att kunna hålla balansen i trav på volt. Det positiva var att han bjöd på några av sina galoppskutt som var vääääligt fina för att vara honom. Det blev en långsam samlad galopp i flera steg. Tidigare så brukar han skutta lite men han skjuter sig uppåt med både underhals och ihopdragen kropp, dvs inte särskiljt fördelaktig, men denna gång så börjar han söka frammåt mot tygeln och då blir det en helt annan visa! Då börjar vi närma oss nånting väldigt bra, om han kan göra sina skutt med bibehållen överlinje kommer det bli super.
Så kanske är det in inbjudan att jobba vidare med galoppen, kanske kan den lösa lite av travproblemen vem vet?!
Jag ska göra vidare försök med att rida på tränsbett också. Tränsbett och fortsätta med galopparbetet vid hand. Eller tja, skuttarbetet snarare...
Publicerad 2013-07-07 21:18:00 i Allmänt,
..Ska jag lägga mer krut på:
-att direkt lära in hur hästen ska vinkla ganaschen för tygeltag, kanske innebär det mer arbete i kapson.
-neckreining.
-vända in i volten vid longering (med á la Hempfling än Parellis join up vilket jag använt tidigare)
-att hästen ska sträcka ut halsen och fram nosen.
Mindre av:
-flytta bakdelen utåt i join ups (om inte säkerheten kräver det).
-eftergift för båda tyglarna samtidigt, dvs "knäcka av" i nacken.
Satt och tänkte på det här lite halvslö innan sängen väntar, så tänkte skriva ner det, finns säkert mer som jag borde göra mer/mindre av men det dök inte upp nu i skallen :)
Så såhär nånting tänkte jag Nesto och jag skulle se ut om några år ;)
Publicerad 2013-07-07 10:16:00 i Allmänt,
I fedags vid lunchtid satte sig mamma och jag i bilen för att köra en massa mil ner till strängnäs och Ängvaktartorps lipizzaneruppfödning. Efter fem timmars körning var vi på plats för en första kik på hästarna.
Jag hittade ängvaktartorps gård på internet och fastnade för att dom har avel som inriktiar sig mot en mindre barocktyp av lipizzanderhästar och deras uppfödningar får gå i stora flockar på lösdrift under hela uppväxten och leva ett riktigt hästliv. Bli starka, hållbara och signalkänsliga individer, precis vad jag söker.
Redan första kvällen fastnade jag för Nesto med hans fantastiska överlinje i nacken, starka ländrygg och känsliga kommunicativa ansiktsuttryck. Han visade upp en liten samlad galopp i slow motion, på böjt spår med rejäl hasvinkling och mer än så behövdes inte för att jag skulle slå till!
Nesto är tre år, lipizzanerhingst, inte mycket hanterad, han verkar ha ett känsligt men stabilt psyke, han är lagom hög, någonting runt 150cm. Han är ledvan och påbörjad longerad, det är allt. Perfekt enligt mig.
Fyra av mina fem kriterier blev uppfyllda med honom:
Uppvuxen i flock
Fint psyke
Kvadratisk och fin kropp med stark rygg
Bra pris
Det som inte blev uppfyllt var direkt leverans. Nesto är som sagt hingst och jag har inga möjligheter att hålla en hingst då vi har ston här
hemma i hagen. Så eftersom det är mitt i sommaren å ingen kastration är möjlig såhär års på grund av infektionsrisken så får jag gott vänta tills vädret blivit kallare i höst. Då kastrerar dom honom nere i Strängnäs och sen inom 4v efter det så blir det direkt leverans till Åland där jag planerar att befinna mig till hösten.
Jag har fått en jättebra deal av Hanna på gården så han får stå kvar och hon har lovat att transportträna honom för att han ska få så bra förutsättningar inför resan som möjligt.
Så jag som är så otålig person får försöka hålla mig i skinnet och tålmodigt vänta till i höst.
Publicerad 2013-07-05 08:14:00 i Allmänt,
I eftermiddag rullar jag och mamma ner mot Eskilstuna och några fina lipizzanerhästar. Mer än så får ni höra när vi väl är hemkomna igen på lördag kväll, förhoppningsvis entusiastiska med massa bilder!
Publicerad 2013-07-04 22:13:00 i Allmänt,
Efter en tung dag när min kära lilla röda häst fått gå vidare till grönare ängar, hade vi träff i stallet där hästträning stod på schemat. Madde och Linnéa bjöd på härlig uppfriskande energi till mig och det var jättehärligt att få tömma ut alla tankar och få bara fokusera på det man håller på med.
Först ut var Madde med sin varmblodstravare Bettan. Dom hade lyckats fint med inlärningen att gå undan för tryck på bogen och kunde jobba vidare med att försöka placera huvudet inåt-nedåt.
Trycket Madde ger mot bogen ska tala om för hästen att den ska flytta undan sin bog lite, dvs placera bogen i den position som behövs för böjning. I början av inlärningen får man överdriva lite för att hästen ska förstå signalen och Madde har därför fått be Bettan om att vid ett tryck på bogen svara med att placera inner framben snett utåt. Nu fortsatte Madde med att berätta för Bettan att även halsen ska böjas inåt när trycket på bogenkommer. Detta tar dom ett steg närmare att hitta en böjning. Att halsen ska sänkas och att Bettan ska svara på hjälperna utan några elaka grimasher hör ju oxå till. Det dom har framför sig ytterligare för att nå böjning är i stora drag att vinkla ganaschen korrekt och fånga upp ytter bak, sen voila så e de stora delarna på plats. Just nu jobbar Madde med att skapa de verktyg hon behöver för att kunna skapa böjningen. Inlärning.
Efter kom Linnéa och Picasso in jobbade det jag tror var första gången vid hand á la AR. Linnea fick placera sig framför hans huvud med handen runt hans huvud på yttersidan med ett grepp om båda tyglarna. På så sätt kunde hon be honom om ställningen i nacken, det svarade han överraskande bra på och han fick vips en fin böjning nästan helt av sig självt. När han fick uppmaning och att ställa sig i nacken, tippa nosen aningen utåt så kom böjningen i höften och rotationen i ryggen som ett brev på posten. Det fick även hans ganska manglande tunga haflingerbogar att klara sig nästan helt utan att Linnea behövde med spöet be honom flytta undan bogen en aning. Dock så svarar han ganska många gånger på tygeltagen med att försöka peta in tyglarna i munnen och tugga på dom i stället, blir inte så bra inverkan då, så man fick vara bra flink i fingrarna för att hålla tyglarna utom räckhåll.
Linnea ska ha extra beröm för utvecklingen hon gjort i hanteringen av Picasso som är ett riktigt harhjärta. Hon tar nu aktivt tag i situationen (Picassos stress) hanterar den och berättar för honom hur han ska agera i situationen. Det ska bli spännande att följa dom och se hur Picassos hanteringsförmåga av stress påverkas av Linneas arbete med att aktivt stödja honom när monstren anfaller så att säga.
Sist ut var jag och Brynjar, vi fortsatte träna på att länga ut den bakre delen av halsen och på så sätt bli av med problemet med alla fallande bogar. Det är mycket bättre sen Katrinkursen men han reagerar fortfarande ganska frekvent på de flesta hjälper med att korta av halsen och vika kroppen som en fällkniv. Men man får ju vad man lärt in, så de är gör om gör rätt som står på listan nu. Böjd på volten funkade bra, där lyckades vi hålla en jämn "uträtad" böjning (dvs utan fällknivseffekten) och även slutan har vi ändå ganska bra kontroll över, men öppnan är svår, och jag är osäker där. Blir orolig att han ska tappa böjningen i inner höft och att jag då inte är kompitent nog att se att de händer alternativt att veta vad jag ska göra åt de. Det är den tappade innerhöften som jag i min okunskap försökt få på plats genom att böja honom mer, och vips har vi en fällkniv. Starkt jobbat matte. Som sagt gör om gör rätt.
Publicerad 2013-07-04 12:11:00 i Allmänt,
Brynjar och jag har varit på intensivkursen vid Lögdö ridakademi för Katrin Wallberg. Hon är som alltid en fantastisk pedagog och jag häpnar varje gång över hennes engagemang och oerhörda kunskapsbank kring detaljerna i ridningen.Två dagar och fyra ridpass ger oxå helt andra förutsättningar att hinna komma framåt med det man jobbar med. Ytterst givande!Katrin lyckades lokalisera mitt bog/böjningsproblem, den lätttappade höften och dom svårkontrollerade bogarna och vi fick underbart konkreta hjälpmedel att komma vidare.Här är mina minnesanteckningar från kursen:Att länga halsen och sträcka fram nosen gör att problemen med de svårplacerade bogarna faktiskt blev som bortblåsta och vi fick vår antagligen kraftigaste bröstkorgsrotation någonsin, i öppna dessutom.Ridning, att få rätt på bogarna:Arbetsföljd för att länga ut den bakre delen av halsen och förhindra att Brynjar böjer sig som en fällkniv:Lägg tillbaka inner ben---> inner höft flyttas bak (sitt i böjning)----> öka bröstkorgsrotationen."Korta" ytter tygel---->räta ut halsen----> förhindra överböjning av halsen---> mindre bogproblem.Knacka med spöet på ytter bog----> flytta tyngdpunkten från ytter bog.Sen när stabilitet kommit i den "nya" formen ---> be honom om mer ställning i nacken +med sitsen. För att inte förlora böjningen.För med sig detta till öppna, sluta, rakriktning och sen samling.Markarbete:Räta ut halsen och sträck (dra) fram nosen. Bröstkorgsrotationen hindrar baken från att slira. Förhindra att han drar ihop kroppen och viker ihop den som en fällkniv. När de sker: Fram med näsan och peta tillbaka (slutan)rumpan. Gå på för att ge honom plats att sträcka ut halsen. Tappar han då böjning, peta i skänkelläge för mer böjning/rotation.Måste länga ut halsen och få en mindre men jämnare böjning i kroppen. När han viker ihop sig så saknas böjningen precis bakom bogen.Slutahjälp:Gå vid huvvet, baklänges, vänd bakåt, höj spöet, rikta mot när de behövs.Öppnahjälp:Gå bredvid huvudet, lite på tvären, öppna upp ena axeln, ge honom utrymme där. Spöet ut efter sidan vid skänkelläge typ. (Tänk lite som en vägg som föser hästen sidvärts.)
Publicerad 2013-07-02 12:01:00 i Allmänt,
Från det att jag började rida för många herrans år sedan, så har en stark tro på vikten av eftergiften följt mig. Det sitter i ryggmärgen sen islandsridningen där det är många ryttare som rider på det viset. Det vill säga man lär hästen att när man lirkar med tygeln så ksa hästen släppa på tygeln genom att slappna av i atlaskotan. Fel utfört så "knäcker hästen av på nacken" dvs vid 3-4e nackkotan i stället.
Detta gör att hästen bli mjuk och behaglig i munnen, lydig och lättriden. Men nu börjar denna eviga eftergift att hugga mig i ryggen! Hästen svarar på de flesta tygeltagen med att tippa in nosen, vilket gör de betydligt svårare att be hästen föra fram nosen, vilket jag, ju mer jag lär mig, förstår vikten av.
Nu börjar jag luta åt att eftergiften för ställande tygeltag är mycket mer vesäntlig. Att hästen svarar på ställande tygeltag genom att lossa på tygeln och vinkla ganschen rätt för att få en korrekt böjning med bröstkorgsrotation etc. Sen ska hästen kunna säkna och länga halsen, och senare även korta något, för tygeln men behöver den verkligen kunna "tippa in nosen"?? ställer jag mig själv frågan.
Just nu ska jag lägga ner massa jobb på att lära Brynjar att sträcka fram nosen, ett jobba jag inte hade behövt om jag aldrig lärt in att ge efter för bägge tyglarna. Att han tippar in nosen innebär för oss i nuläget att han inte länger ut bakre delen av halsen vilket resulterar i problem med att placera bogarna och således också bristande bröstkorgsrotation och därgenom dålig böjning. Och just att länga ut halsen verkar lösa alla de problemen.
Någon form av grundeftergift där hästen strävar efter att släppa för tygeltagen och inte trycker emot tygeln tror jag fortfarande på, men känner att man ska nog vara mkt restruktiv med inlärandet av en eftergift för båda tyglarna (tippa in nosen). Så nästa gång jag börjar med en häst kommer jag nog att gå annorlunda till väga...
